"Är folk så rädda för att föda?"
"Jag kanske är konstig men jag har liksom aldrig varit rädd för att föda. Det är något naturligt och kroppen klarar det.Man dör liksom inte av smärta.
Så jag har lite svårt att förstå hur det kommer sig att var och varannan kvinna föder med kejsarsnitt. För mig är det liksom en nödlösning. Är kvinnorna numer så bräckliga att dom inte klarar att föda vaginalt eller vad?
Sen hör man samma mammor säga att dom även ska föda nästa barn med kejsarsnitt. Jag är mer rädd för att föda med kejsarsnitt än vaginalt, jag vill definitivt inte att man skär hål i mig om det inte är absolut nödvändigt.jag förstår inte denna rädsla för att föda barn. Kvinnor har gjort det i tusentals år."
Jag vet inte ens vart jag ska börja. Alla upplever smärta olika,ingen kan förstå hur en annan människa upplever smärta..
Trådstartaren skriver bla:"Jag hade värkar i 3 dagar innan jag födde, 45 min krystning. Och nej det va ingen jobbig upplevelse. Jag hade aldrig nån smärta att tala om för jag visste hur jag skulle hantera den. 11 timmar på förlossningen och bara 3 med smärtlindring.
vaddå,så vi andra som upplever en smärtsam förlossning har gjort det enbart för att vi inte kan "hantera" smärtan? Jag förstår inte varför man tror att man vet allt som smärta och förlossningar för att man själv har haft en bra förlossning? Blir fruktansvärt irriterad att folk ska lägga sig i andras beslut och sen klanka ner på det.
Tycker alla bara kan sköta sitt!
Vilka konstiga åsikter folk har! familjeliv,familjeliv! Alltid lika intressant!
Är det någon som håller med,ska man förbjuda kejsarsnitt pga förlossningsrädsla?
Jag känner mig jättekluven inför att skaffa ett ev.syskon. Jag var ju beredd på att det skulle vara en hemsk smärta men jag kunde aldrig förstå hur smärtsamt det skulle vara.. Och jag skulle nog aldrig göra det igen. Och snitt känns ju också hemskt,skära upp magen.. jag vet inte.
Man får ju nåt fint av det. fan oxå att det gör så ont!
Aja,tur att syskon är något år borta!;-)
Själv har jag haft väldigt smärtsamma förlossningar och i båda har jag fått uppleva både utdragna långa värktimmar och sedan väldigt snabba avslut som många säger är det värsta. Det är ingen prestige i mina prestationer, det är högst individuellt för mig. Visst har jag velat dö mitt i, vem vill inte det? Men samtidigt har jag aldrig blivit rädd för att föda för jag besitter den här härliga egenskapen som kallas förträngning och jag förtränger (eller glömmer bort) hur ont det gör.
Jag skulle ALDRIG välja ett snitt framför en vaginal förlossning, men det är min högst personliga åsikt och den kan jag inte anamma på andra människor här i världen. Alla upplever sina förlossningar olika. Mina är det bästa jag någonsin gjort, oavsett smärtan och jag skulle aldrig någonsin vilja byta bort någon av dem mot ett snitt.
Ett snitt innebär en mycket större kostnad på vården och om alla skulle välja snitt framför vaginala förlossningar skulle nog vårdbudgeten sprängas rätt fort. Antar att det är därför det inte är helt lätt att få beviljat snitt om man ej har medicinska grunder. Samtidigt tycker jag inte att man ska behöva gå utan barn bara för att man inte vill föda vaginalt, utan i de fall där kvinnan verkligen är paniskt rädd för en vaginal förlossning (som i ditt fall) ska snitt kunna erbjudas.
Det är då så jag ser på saken. :)
Jag tycker verkligen inte att man ska förbjuda snitt, då går en mängd kvinnor miste om att få barn, killar med för den delen för dom blir ju utan. Men man ska väl inte få välja snitt hur som helst. Jag är själv snittad, efter 13 timmar med hemska verkar, (dom stack utanför pappret på mätskalan) så jag vart snittad, men det va 13 timmar och bara öppen 6 cm, både jag och barnet hade dött. Men jag är ett akutsnitt och kommer även vid nästa barn hellre vänta dom 13 timmar med hemska värkar än att välja snitt först, för tänk om jag får uppleva en riktig förlossning.
Men jag har en vän som inte vart beviljad ens ett akutsnitt, hon sprack i 3 dje graden eller om det till och med va värre. Att hon vill ha ett planerat snitt nästa gång det kan jag förstå, personalen va okunnig och nonchalant det vill man ju inte riskera igen.
Så det är en väldig debatt om planerade snitt. Varför inte bara låta det vara. Som det är nu får alla göra som dom vill även om vissa landsting är lättare än andra.
Hehe okej. Som för så många andra med andra ord. Är lätt att säga att man inte ska ha fler barn när man just har gått igenom "helvetet". Jag är en utav dom. Dom på förlossningen tyckte dock inte att det var rätt läge att bestämma det då huvudet precis hade kommit ut.. Undra varför? :-P
Ångrar jag mig..? NEJ!!! Hade aldrig vela ha det ogjort.
Att sen eventuellt bli gravid igen är ett senare bekymmer för min del. Det handlar inte bara om ytterligare en smärtsam förlossningen för mig utan snarare 9 månaders tung väntan. Hade absolut ingen bra graviditet, och då pratar jag inte bara om illamående odyl. Är inte säkert att jag skulle bli sjuk igen men risken finns och det är nog det jag funderar över mest.. Men som sagt det är något som får komma sen.
Nä det är svårt det här med tider och sena kvällsmål/nattmål. Tror det bara är till att invänta lite rutiner för att inte få det att börja strula.
